mamma och pappa litar på mig. är ett barn som kan stanna ensam hemma (i flera dagar) utan att "det händer grejer". jag kom och tänka på en sak idag, när jag ännu en dag är ensam hemma, att jag har inneboenden. nu snackar jag inte om alla männ-i-skor som kommer på besök utan alla jävla bananflugor som bosatt sig i köket. glas, disk, sopor är bara vardagsmat när det är jag som är chefen i på kulstötargatan. i sommras tror jag att våra kära 60+ are till grannar märkte när jag var ensam hemma. ohämtad post, rök på baksidan, hög musik och inget "stanna-och-prata-om-vädret-diskussion". trodde aldrig att jag skulle säga detta: men det börjar bli tråkigt att vara ensam hemma. familj.